Katastrof
Alltså, såg ni Idol igår? Det var ju typ bara helt SJUKT att Marie PIcaSSo vann! Jag satt givetvis bänkad med mina tjejkompisar och typ bara GRÄT när AmaNda inte VANN. Bara fööör tragiskt.
Nej, jag satt alltså inte och kollade på Idol - detta program som är ungefär lika underhållande som att se en stumfilm med förbundna ögon. Istället var jag och såg min ungdoms favoritband Kent på Olympen här i Lund.
Jag ska inte säga att det varit bättre att stanna hemma, för det hade varit att ljuga. Men det var ingen kanon-konsert, så mycket kan jag säga.
Det var givetvis en majoritet av låtar från det nya albumet, som inte imponerar. Lägg därtill att man på något sett verkligen kan se att bandet INTE är 25 år gamla. När de väl körde gamla låtar, ja då hade man gjort om låtarna till näst intill oigenkännelighet. I musikavseende är jag extremt konservativ. Ska du spela en låt live så ska den banne mig också låta som på skiva, såvida du inte kan lyckas med konststycket att verkligen göra låten bättre i en specialgjord liveversion. Kent är alltså inte tillräckligt bra för att kunna lyckas med detta.
Sen måste jag givetvis nämna två saker om folket som var där. Det är rätt intressant att se att nya årskullar av trasiga fjortonåringar som så gärna vill bekänna sig till "alternativ livsstil" och övriga fjanterier (som har sitt ursprung i att deras föräldrar skilt sig, och att "ingen förstår dem") såsom att de hävdar sig vara "indie-poppare". Framförallt är det intressant att se att varje ny årskull "upptäcker" bandet Kent. Små äckliga fjortonåringar med konstiga luggar och glasögon med tjocka bågar, och är du tjej så TÄNK för guds skull INTE ens tanken på att ha långt hår! Men jag antar att de små liven så småningom växer upp och blir förståndiga vuxna som inser att de faktiskt inte är ensamma om tanken att ta livet av sig för att livet är helt åt helvete på alla fronter.
Vilket osökt får mig in på den andra "saken" om folket som attenderade Kent-konserten igår. Jag har sett detta band tre eller fyra gånger tidigare. ALDRIG har det varit så många medelålders människor. Givetvis vet jag inte om det kan vara Lund som stad, som är orsaken till denna massiva invasion av gamla människor. Det jag vet är att jag tycker väldigt synd om dessa människor. De är i runt fyrtioårsåldern och de kissar nästan ner sig av glädje så fort de hör talas om att ett "band" kommer till staden och ska "spela live". Förmodligen är deras liv såpass miserabla att en "Konsert" kan göra skillnaden mellan att åter uppleva en dyngrak jul med släkten, eller att äntligen göra slag i saken och knyta den där lockande snaran och gå ner i källaren.
Jag är säker på att det är därför de hänger på konserter såsom den igår. Gamlingarna står och gungar i vad de tror är en takt till musiken, ständigt leende - "Titta! En rökmaskin Göran! Jag har sååå trevligt".
Och det är nu dilemmat i denna lilla text kommer. Vilken av grupperna bör prioriteras vid biljettsläpp? De små trasiga liven som på fullt allvar tror att Kent representerar allt vad "Indie" innebär? Eller de självmordsbenägna fyrtioåringarna. Hur mycket jag än föraktar den första gruppen så måste jag nog ändå säga de små trasiga liven. Varför? Därför att om fyrtioåringarna tar livet av sig i större utsträckning kommer vi också få fler och fler av trasiga små liv med klänningar med konstiga mönster, glasögon med obscent tjocka svarta bågar och lustiga luggar.
P.S
Konserten var alltså inte den bästa jag sett. Den får knappt godkänt och det är inte för att bandet spelade upp sig på slutet, utan mest för att det var kanonkul att träffa lite gamla kompisar i samband med konserten.
D.S
Nej, jag satt alltså inte och kollade på Idol - detta program som är ungefär lika underhållande som att se en stumfilm med förbundna ögon. Istället var jag och såg min ungdoms favoritband Kent på Olympen här i Lund.
Jag ska inte säga att det varit bättre att stanna hemma, för det hade varit att ljuga. Men det var ingen kanon-konsert, så mycket kan jag säga.
Det var givetvis en majoritet av låtar från det nya albumet, som inte imponerar. Lägg därtill att man på något sett verkligen kan se att bandet INTE är 25 år gamla. När de väl körde gamla låtar, ja då hade man gjort om låtarna till näst intill oigenkännelighet. I musikavseende är jag extremt konservativ. Ska du spela en låt live så ska den banne mig också låta som på skiva, såvida du inte kan lyckas med konststycket att verkligen göra låten bättre i en specialgjord liveversion. Kent är alltså inte tillräckligt bra för att kunna lyckas med detta.
Sen måste jag givetvis nämna två saker om folket som var där. Det är rätt intressant att se att nya årskullar av trasiga fjortonåringar som så gärna vill bekänna sig till "alternativ livsstil" och övriga fjanterier (som har sitt ursprung i att deras föräldrar skilt sig, och att "ingen förstår dem") såsom att de hävdar sig vara "indie-poppare". Framförallt är det intressant att se att varje ny årskull "upptäcker" bandet Kent. Små äckliga fjortonåringar med konstiga luggar och glasögon med tjocka bågar, och är du tjej så TÄNK för guds skull INTE ens tanken på att ha långt hår! Men jag antar att de små liven så småningom växer upp och blir förståndiga vuxna som inser att de faktiskt inte är ensamma om tanken att ta livet av sig för att livet är helt åt helvete på alla fronter.
Vilket osökt får mig in på den andra "saken" om folket som attenderade Kent-konserten igår. Jag har sett detta band tre eller fyra gånger tidigare. ALDRIG har det varit så många medelålders människor. Givetvis vet jag inte om det kan vara Lund som stad, som är orsaken till denna massiva invasion av gamla människor. Det jag vet är att jag tycker väldigt synd om dessa människor. De är i runt fyrtioårsåldern och de kissar nästan ner sig av glädje så fort de hör talas om att ett "band" kommer till staden och ska "spela live". Förmodligen är deras liv såpass miserabla att en "Konsert" kan göra skillnaden mellan att åter uppleva en dyngrak jul med släkten, eller att äntligen göra slag i saken och knyta den där lockande snaran och gå ner i källaren.
Jag är säker på att det är därför de hänger på konserter såsom den igår. Gamlingarna står och gungar i vad de tror är en takt till musiken, ständigt leende - "Titta! En rökmaskin Göran! Jag har sååå trevligt".
Och det är nu dilemmat i denna lilla text kommer. Vilken av grupperna bör prioriteras vid biljettsläpp? De små trasiga liven som på fullt allvar tror att Kent representerar allt vad "Indie" innebär? Eller de självmordsbenägna fyrtioåringarna. Hur mycket jag än föraktar den första gruppen så måste jag nog ändå säga de små trasiga liven. Varför? Därför att om fyrtioåringarna tar livet av sig i större utsträckning kommer vi också få fler och fler av trasiga små liv med klänningar med konstiga mönster, glasögon med obscent tjocka svarta bågar och lustiga luggar.
P.S
Konserten var alltså inte den bästa jag sett. Den får knappt godkänt och det är inte för att bandet spelade upp sig på slutet, utan mest för att det var kanonkul att träffa lite gamla kompisar i samband med konserten.
D.S
Kommentarer
Postat av: Anonym
lätt att amanda skulle ta hem allting...
Trackback